Svenskt engagemang i Europeiska sydobservatoriet

The complex gas environment surrounding the binary HD101584. (Credit: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO), Olofsson et al. Acknowledgement: Robert Cumming)

Sverige är en av de fem länderna som grundade ESO och deltog vid signeringen av ESO-fördraget 5 oktober 1962. Sverige blev officiellt ett medlemsland i ESO 17 januari 1964. Som en av grundarna har svenska forskare och ingenjörer bidragit till ESO på flera betydande sätt, från vetenskapliga upptäckter till utveckling av instrument och teleskop. 

Sverige bidrar för närvarande (2021) med 2,78% av ESO:s intäkter motsvarande 5 339 000 euro. 

Under 2022 hade ESO två anställda svenskar, båda i Tyskland. ESO har tilldelat två stipendier och fem docenturer till svenska medborgare sedan 2004, liksom en praktikplats sedan 2014.

Sverige representeras med i olika styrande och rådgivande organ inom ESO. De nuvarande svenska representanterna i ESO:s kommittéer med nationell representation kan ses här. 

I ESO Science Outreach Network (ESON) ingår svenska representanter som verkar för ESO:s utåtriktade verksamhet och som presskontakter. 

Här följer ytterligare information om Sveriges engagemang i ESO. 

Upptäckter av svenska astronomer gjorda med ESO-teleskop 

Svenska forskare och dito baserade på svenska institutioner har varit delaktiga i viktiga upptäckter med ESO-teleskop. Bland dessa kan följande nämnas:

• Markus Jansson (Stockholms universitet) och kollegor använde SPHERE-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope (VLT) för att framgångsrikt avbilda en planet i omloppsbana kring stjärnan b Centauri. Vid upptäckten var detta det varmaste och mest massiva planetsystemet som var känt, med en planet som kretsade 100 gånger längre från moderstjärnan än Jupiters avstånd från solen.
• Hans Olofsson (Chalmers tekniska högskola) ledde ett forskarlag som med ALMA avbildade det vackra gashöljet kring två kolliderande stjärnor i dubbelsystemet HD101584.
• Erik Zackrisson (Uppsala universitet) ingick i ett forskarlag som med ALMA detekterade lysande syrgas i en avlägsen galax bara 700 miljoner år efter big bang. Detta var den mest avlägsna galaxen där syre tveklöst hade detekterats.
• Upptäckten av ett extremt kraftigt magnetfält nära händelsehorisonten i ett supermassivt svart hål av astronomer vid Chalmers tekniska högskola och Onsala rymdobservatorium under ledning av Ivan Martí-Vidal. Observationen utfördes med ALMA och hjälper astronomer av förstå hur dessa objekt bildas och hur deras strukturen uppstår. 

Svenskt deltagande i ESO-instrument och teleskop på ESO:s anläggningar 

Sverige har bidragit på många sätt till ESO, inklusive instrumentteknik, ESO-teleskop och teleskop baserade på ESO:s observatorier. Detta inkluderar  

• Instrumentet CRIRES+ vid VLT, ett samarbete mellan ESO, Tyskland, SVerige och Italien, med Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet som svensk konsortiumpartner. Målet för CRIRES+ är att leta efter superjordar och att studera deras atmosfäriska sammansättning. 
• 4MOST som ska monteras på ESO:s VISTA-teleskop på Paranalobservatoriet. Instrumentet utvecklas nu av ett konsortium som inkluderar Sverige genom observatorierna i Lund och Uppsala. 4MOST ska kunna ta spektra av 2400 objekt samtidigt över en yta motsvarande 20 fullmånar.
• APEX, Atacama Pathfinder Experiment, ett samarbete mellan Onsala rymdobservatorium och Max Planckinstitutet för radioastronomi (MPIfR) i Bonn, Tyskland, med stöd från ESO. 
• SEPIA, “Swedish ESO PI receiver for APEX”, som ska observera vatten och andra molekyler i universum. Instrumentet designades och byggdes av Onsala Space Observatory's Group for Advanced Receiver Development (GARD) vid Chalmers tekniska högskola med stöd från ESO.

Swedish–ESO Submillimetre Telescope (SEST) var ett radioteleskop som byggdes på uppdrag av Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och ESO vid ESO:s La Sillaobservatorium. Detvar det första stora teleskopet för submillimetervåglänger på södra halvklotet. Observationerna med SEST avslutades 2003 och ersattes av APEX och ALMA på Chajnantor. 

Svenska bidrag till ELT:s instrument 

Svenska institutioner deltar i utecklingen av två instrument till ESO:s kommande Extremely Large Telescope (ELT). 

• MOSAIC, som kommer att titta närmare på avlägsna galaxer vid gränsen av det observerbara universum. MOSAIC utvecklas i ett konsortium där Stockholms universitet ingår.  
• ANDES, ett instrument som kommer att studera astronomiska objekt med oöverträffad känslighet, utvecklas i ett konsortium där Uppsala universitet ingår. Likt MOSAIC kommer ANDES att vara ett första-generationsinstrument på ELT. 

Teknikutvecklingsbidrag från svensk industri till ESO 

Svenska företag och högskoleinstitutioner har bidragit på ett betydande sätt till ALMA och APEX. Exempelvis var Chalmers tekniska högskola ansvarigt för några av komponenterna till ALMA:s band 5-detektor och för utvecklingen av kylningen till ALMA:s band 2-detektor. Omnisys Instruments AB designade och konstruerade vattenångeradiometrarna till ALMA, och Onsala rymdobservatorium och Chalmers bidrog till utvecklingen av denna teknik.

Bidrag till ELT från svensk industri 

De huvudsakliga ELT-relaterade kontrakten som har tillfallit svenska företag inkluderar: 

• Fagerström Industrikonsult som ska utföra den icke-triviala uppgiften att rengöra M1-spegelns segment med hjälp av en anläggning som utnyttjar en kemisk process för etsning och tvättning av spegelsegmenten.
• Cosylab Sweden AB som mjukvaruintegrerar infrastrukturen för ELT:s olika lokala kontrollsystem.